SJF:n Frilansstrategin
FJF:S FRILANSSTRATEGI
Frilansar skall ha rätt till en saklig utkomst från sitt arbete
– Målet är att en frilans genom sitt arbete skall nå samma inkomstnivå som sina kolleger i anställningsförhållande
– Företagens frilansbudgeter skall stå i relation till hur mycket frilansarbete som utnyttjas
– Kostnaderna för journalistiskt arbete skall för arbetsgivaren vara oberoende av arbetsformen
Frilansar tillkommer en inkomstrelaterad social trygghet
– Det gäller att lagstiftningsmässigt få frilansarbete att omfattas av en likvärdig social trygghet
– FJF samarbetar med olika fack- och intresseorganisationer
Bevakningen av frilansarnas intressen är en sak för hela förbundet
– Bevakningen av frilansarnas intressen måste i hela förbundet bli lika central som kollektivavtalsverksamheten
– Billigt frilansarbete är ett hot även mot anställda journalisters intressen
– I bevakningen av frilansarnas intressen behövs även solidaritet från de anställda kollegernas sida
Frilansarnas ställning i FJF måste förbättras
– Intressebevakningen måste framhävas i frilansorganiseringen
– Frilansarna måste få en likvärdig representation i FJF:s centrala organ
Normalt arbete, utmanande intressebevakning
Frilansarbetet är normalt journalistiskt arbete. Dess andel har ökat. Det grundläggande problemet är att en del arbetsgivare betraktar frilansarbetet som ett billigt arbete, för vilket betalas ett pris som inte ens tillnärmelsevis uppfyller minimivillkoren i de allmänbindande kollektivavtalen. Samtidigt som den allmänna inkomstnivån har ökat har frilansarnas arvodesnivå förblivit densamma eller till och med sjunkit.
I egenskap av yrkesutövare som sysselsätter sig själva befinner sig frilansarna i fråga om den sociala tryggheten i en svagare situation än sina kolleger i anställningsförhållande. I en situation med överutbud på arbetskraft, låga arvoden och svag social trygghet håller många frilansar på att slås ut, och allt flera hotas av fattigdom.
Den tekniska utvecklingen i mediebranschen, det mångsidigare arbetsgivarfältet samt både koncentrationen och internationaliseringen av ägandet medför utmaningar för bevakningen av frilansarnas intressen. För sin del bidrar utvecklingen även till en ökad efterfrågan på frilansarbete.
Merparten av frilansjournalisterna i huvudsyssla har organiserat sig i Finlands Journalistförbund, där de bildar en omfattande och aktivt verkande medlemsgrupp. FJF betonar att bevakningen av frilansarnas intressen är hela organisationens gemensamma sak och ankommer på dess samtliga organisationsnivåer.
Mot rättvisa inkomster – lika lön för lika arbete
Av en som företagare eller självständig yrkesutövare verkande frilansers fakturering utgör endast cirka hälften beskattningsbar inkomst. Den andra hälften går åt till kostnader som föranleds av arbetet, utbildning och semestrar samt lagstadgade avgifter som i ett anställningsförhållande faller på arbetsgivarens ansvar. Insikt om och beaktande av detta grundläggande faktum utgör nyckeln i strävan att rätta till frilansarnas arvodesnivå.
FJF verkar för att medieföretagens frilansbudgeter och -arvoden skall bli skäliga.
Åtgärder är i synnerhet att
– frilansarna genom prissättningsrekommendationer och utbildning instrueras i en fakturering på rätt nivå
– frilansarnas arvodesfrågor förs fram vid förhandlingar med arbetsgivarförbunden
– beredningen av och besluten om företagens frilansbudgeter påverkas genom direkt kontakt med uppdragsgivarna samt även lokalt och via redaktionsavdelningarna och förtroendemännen
– iakttagandet av avtalet om leverans- och försäljningsvillkor mellan FJF och MA liksom Yhtyneet-avtalet övervakas
– gemensam frilansutbildning ordnas tillsammans med arbetsgivarna
– pilothusprojektet och nätverket av kontaktpersoner utvecklas och utvidgas i mån av möjlighet för att åstadkomma arbetsgivarspecifika avtal
– publicitet utnyttjas som påtryckningsmetod.
Förtroendemännen och de FJF-medlemmar som köper frilanstjänster utgör viktiga samarbetspartners i bevakningen av frilansarnas intressen och i utövandet av påverkan på frilansbudgeterna. Samarbetet med dessa intensifieras i form av utbildning, information och utbyte av erfarenheter.
Frilansarnas upphovsrättigheter är viktiga. FJF godkänner inte kravet på överlåtelse av alla rättigheter. För försäljning av upphovsrättigheter som är mera omfattande än rätten till engångspublicering måste ersättningen vara tillräcklig.
Den tekniska utvecklingen och koncernutvecklingen i mediebranschen gör det möjligt att utnyttja samma frilansarbete i olika medier. Detta liksom det mångsyssleri som frilansare i radio- och televisionsarbete bedriver måste avspeglas i arvodesnivån. Vid utbetalningen av arvoden skall de olika arbetenas andel specificeras.
Som arvodeshöjande faktorer måste för frilansar beaktas samma kriterier som för personer i anställningsförhållande. Sådana är yrkeskunskap, erfarenhet, uppdragets krävande natur, arbetets kvalitet, kvälls- och veckoslutsarbete samt flexibilitet som påkallas av beredskapsarbete och brådskande arbete.
Eftersom merparten av de frilansar som utför radio- och televisionsarbete är i en anställds position, skall arbetsgivaren se till att frilansarna har tillgång till sådana lokaliteter och sådan utrustning som behövs i arbetet. Arbetsgivaren skall också ordna utbildning i användningen av den utrustning och de program som behövs i arbetet.
Arvodena och arbetsvillkoren för elektroniskt frilansarbete utanför kollektivavtalen måste fås att omfattas av kollektivavtalen.
Intressebevakningen och utbildningen bereder sig på ökat multimediearbete. Ett ökat antal frilansar arbetar för både pressen och elektroniska medier och kan samtidigt uppfattas som både företagare och arbetstagare. En sådan situation är problematisk, och en frilans kan mot sin vilja vara tvungen att grunda ett företag för att kunna arbeta för alla sina arbetsgivare.
Mot ett tryggare liv
Frilansar som verkar som företagare och självständiga yrkesutövare åtnjuter inte en social trygghet av samma nivå som sina kolleger i anställningsförhållande. Även om man efter 1990-talets depression i samhällspolitiken har betonat företagsamheten som främjare av sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten, har ingenting betydelsefullt gjorts för att förbättra ställningen för dem som sysselsätter sig själva. Tvärtom har till exempel FöPL-premierna blivit oskäliga för många. I socialpolitiken behövs reformer som tryggar medborgarnas jämlikhet oberoende av arbetsform.
FJF arbetar för att alla medlemmar i förbundet skall ha rätt till en likvärdig social trygghet. För att påverka lagstiftningen fortsätter FJF samarbetet med olika fack-, kultur-, intresse- och företagarorganisationer. Målen är i synnerhet
– ett förenhetligande av karenstiden för sjukdagpenningen och övriga karenstider
– en jämlik rätt till företagshälsovårds- och rehabiliteringstjänster
– undersysselsatta frilansars likvärdiga rätt till inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa.
FJF ger råd, vägleder och utbildar sina frilansmedlemmar i frågor som gäller den sociala tryggheten. Särskild uppmärksamhet fästs vid att frilansarna dimensionerar sina FöPL-premier korrekt och att dessa beaktas i arvodena.
Högklassig journalism
De frilansar som har organiserat sig i FJF är yrkesfolk till skillnad från sådana medarbetare inom medierna som utför journalistiskt arbete tillfälligt eller som hobby. Frilansarnas omsorg om den journalistiska kvaliteten är något de delar med hela yrkeskåren.
Det är viktigt att frilansarna upprätthåller och utvecklar sin yrkesskicklighet och att de orkar i arbetet under föränderliga förhållanden. Dessutom behöver frilansarna i sin marknadsorienterade verksamhet företagarfärdigheter eller tjänster som ersätter dessa.
I sin utbildnings- och serviceverksamhet beaktar FJF frilansarnas specialbehov bland annat genom att ordna utbildning i frågor som gäller företagsamhet. FJF påverkar läroanstalterna i branschen för att studerandena skall få en realistisk bild av frilansjournalistens arbete. I utvecklingen av frilansarnas företagarfärdigheter bedrivs samarbete med företagarorganisationer och andra kretsar av sakkunniga.
Inbördes nätverk och olika företagsformer, såsom andelslag, kan bidra till frilansarnas framgång i yrket. Också anlitandet av facktjänster inom försäljning och marknadsföring kan vara lika naturligt som utnyttjandet av bokföringstjänster.
Hela förbundets sak
Bevakningen av frilansarnas intressen måste inom FJF bli en lika viktig fråga som kollektivavtalsverksamheten. Det är inte bara fråga om frilansarnas och deras organisationers verksamhet utan om hela förbundets och dess alla organisationsnivåers verksamhet.
Frilansarnas intressen skall även framöver bevakas i enlighet med huvudströmningen. FJF framhåller att ju sämre arvodena och villkoren för frilansarbete är, desto svårare är det att arbeta för att förbättra även de anställdas arbets- och lönevillkor.
Journalister i anställningsförhållande och frilansar har många praktiska påtryckningsmedel då det gäller att undanröja de värsta missförhållandena. Förtroendemännen måste få medel för att följa upp arvodesnivån och arbetsvillkoren för frilansarbete i det egna huset. Avdelningarna kan hålla kontakt med de ordinarie frilansarna och påverka missförhållandena. Inom FJF:s organisations- och intressebevakningsutbildning förs frilansarnas frågor kontinuerligt fram.
I förbundets beredande och beslutande organ samt i föreningarnas styrelser och övriga organ tryggas en jämbördig representation för frilansar.
Inom frilansarnas egna organisationer intensifieras samarbetet och utreds om en egen riksomfattande förening vore ändamålsenlig ur intressebevakningens synvinkel. Frilansarna skall i regel – liksom övriga medlemmar – höra till den avdelning deras arbete förutsätter.
FJF främjar aktivt frilanssamarbetet och -intressebevakningen inom ett mediefält som blir allt mera internationellt. Grunden för detta utgörs av erfarenheterna av det nordiska och europeiska samarbetet.
När det gäller tryggandet och utvecklingen av medlemstjänsterna för frilansar som arbetar utomlands bedrivs samarbete med journalistorganisationerna i stationeringslandet.